måndag 16 november 2009

6. A walk on the wild side.

Måndag 16 november - 09

Tog en tripp till Karlskoga förra helgen. Första gången sedan i sommeras. Kom tillbaka till Stockholm på söndagskvällen, åkte på fredagen efter jobbet. Egentligen hade jag tänkt försöka gå lite tidigare för att komma fram i hyfsad tid, men vi hade kickoff med obligatorisk närvaro, så jag kom loss en timme senare än vanligt i stället. I gengäld fick jag äta mig mätt på smörgåstårta och dricka mig otörstig på champagne och öl, så det vägde upp en aning. Mikaela plockade upp mig med bilen vid Liljeholmen. Vi var framme tre och en halv timme senare, klockan tio ganska exakt, och så möra att vi nästan slocknade på pappas soffa.
Morgonen därpå var vi uppe med tuppen. Vi hade ett späckat schema. Många loppisar att besöka. Som vanligt gav de störst utslag på bokfronten. Fyllde mina kassar med uppemot femton böcker, där den allra roligaste var en gammal utgåva av Raymond Chandlers "Fönstret". Lyckades också hitta vinylskivor med Art Of Noise och Lee Hazlewood och en gammal jordglob i plast, modell mindre. Den sistnämnda tyckte Mikaela jag var galen som köpte, men jag tänkte den skulle göra sig fint i min bokhylla...

Efter loppisorgien åkte vi hem till min mamma och fikade, och därefter for vi i samlad trupp till mormor. Vi mellanlandade dock på kyrkogården och tände ett ljus på morfars grav. Mormor verkade vara på gott humör, hade lagat kalopps med kokt potatis, "gammal mat" som jag brukade säga som liten (fast jag menade gammaldags). Vi åt, och sen sov vi middag, för det hör till hos mormor. Man blir oerhört avslappnad och sömnig där. På kvällen drack vi vin, åt smörgåsar och pratade. Mikaela, mamma och mormor började prata handarbete, och jag experimenterade med kamerainställningar och la mig slutligen på soffan och läste.






Karlskogavistelsen avrundades dagen därpå med förmiddagspromenad, ytterligare ett loppisbesök och sedan fars dag-middag hos pappa innan vi for hem. En trevlig helg.

--

Kom nyss hem efter en kvällspromenad. Fyllde upp en termoskopp - den jag fick av en av arbetsgivarens samarbetspartners när de besökte kontoret för någon månad sedan - med kaffe, tog den i handen, en påse sopor i andra (förenade nytta med nöje) och gav mig ut. Det var fuktigt och rått, såklart, som man kan vänta sig så här års. Dimma steg mot hustaken, som om marken andades. Jag rörde mig bort från Klubbacken och ner till de flådigare kvarteren, där man alltid känner sig som en inkräktare. Då och då stannade jag och tog en liten klunk kaffe.
I kråkslotten längs vägen lyste enstaka lampor i ensliga fönster, nakna äppelträdsgrenar skrapade mot fasaderna, i strandvillorna stod en liten modellsegelbåt i varje köksfönster och teveapparater spred ljusblått ljus i furufärgade vardagsrum. Någon rastade en liten hund. Det hördes trumspelande från ett garage. Annars hörde jag bara Differnet i iPodens lurar.

När jag kom in var jag dyblöt av luftfuktighet och svett. Jag hade gått i intensiv takt, ändå varit ute i en dryg halvtimme. Jag kravlade mig ur kläderna och hoppade in i duschen. Kände mig som en ny människa, mör men med ömsat skinn. Jag måste promenera oftare.

1 kommentar:

  1. vilket fint inlägg!
    men du.. DET VAR JAG SOM SA GAMMAL MAT! närrå.

    SvaraRadera